Välkommen till världen, hur känns det? Finfint. Efter en tuff start, för både mig och mamma, så börjar vi äntligen återhämta oss. Tuff start? Jag ville inte komma ut. Det var så skönt i magen och jag visste ju inte vad som väntade på andra sidan. Vad gjorde ni så länge på sjukhuset? Hämtade krafter. Våra värden var inte på topp. Mamma kollade på den HÄR dokumentären (Diane Vreelands bästa "there is only one really good life and that´s the life you know you want and you make it yourself") och åt godsaker som pappa åkte och köpte. Själv sov jag en jäkla massa. Det bästa med sjukhuset? Min barnmorska Adeline och utsikten från vårt rum. Jag spanade in alptopparna där jag ska lära mig att åka skidor. Can´t wait! Du har en massa kläder med stjärnor på, stämmer det att du ska heta Stella? Nix. Mamma kallar mig för stjärnan men vad jag heter får ni reda på i morgon. Något du är extra nöjd med? Mina långa pianofingrar och ögonfransar. Och har jag tur kanske jag får lite av pappas längd så jag kan slå mammas basket skills. Det bästa som hänt under veckan? Hänga i min pappas stora händer, bada och äntligen få sova i min egna säng. Läser du några bloggar? Modebloggare känns fåniga, sorry morsan, jag kollar hellre in den HÄR skojiga mannens bajstopp. Slutligen, vill du tillägga något? GRATTIS till alla mammor. Vilka hjältinnor.
